Mannerheim-museets arkiv består av Gustaf Mannerheims personliga arkiv samt en fotografisk samling. Det av Mannerheim-stiftelsen ägda Gustaf Mannerheims personarkiv förvaras i Nationalarkivet. Arkivet innehåller brevväxling, memoarmanuskript med bakgrundsmaterial, handlingar rörande verksamhet, tidningsurklipp och biografiskt samt annat material från åren 1867 till 1951. Arkivet får användas med lov av riksarkivarien. En del av Mannerheims personarkiv finns fortfarande på Mannerheim-museet.

Överbefälhavarens dagsorder

I armén har man för vana att informera truppförband, enheter samt enskilda soldater genom dagorder givna av närmaste förman. På enhetsnivå riktar sig informationen på det dagliga arbetet och fritiden. Ju högre upp i hierarkin man avancerar, desto allmännare karaktär får dagorderns innehåll.

Överbefälhavarens dagorder kan i grova drag indelas i tre grupper: befordring och belöning, utnämningar och förflyttningar samt dagorder som avtackar och uppmuntrar. Vi publicerar de till sista kategorin hörande dagorder som överbefälhavaren gav under vinterkriget.

Då vinterkriget bröt ut utnämnde Republikens president fältmarskalk Mannerheim till överbefälhavare för rikets försvarsmakt. Mannerheim gav utnämningen till känna i sin första under vinterkriget givna dagorder: Nr. 1 /1.12.1939. Såsom brukligt var sammanställde hans medhjälpare enligt hans anvisningar ett utkast som han sedan stiliserade om och gav sin personliga prägel. Hans oefterhärmliga, på samma gång kärnfyllda och uttrycksfulla stil påverkar läsaren än idag.

Den Stora Nationaladressen

Idag finns Den Stora Nationaladressen öppen för finländarna att beskåda på Riksarkivets digitala arkiv.

KansallisadressiI början av år 1920 överräcktes den Stora Nationaladressen till Gustaf Mannerheim – en nationalgåva som bestod av ca 300 000 underskrifter i tolv band samt en summa på 7,6 miljoner mark (ca tre miljoner euro). Gåvobrevet var daterat den 25 juli 1919, samma dag som det första presidentvalet avgjorts till professor K.J. Ståhlbergs förmån och Mannerheims förlust.

När generalen nu skulle stiga åt sidan ville man avtacka honom för hans gärning för det självständiga Finland – för att han lett den vita armén till seger året innan samt för hans riksföreståndarskap. Ett upprop till det finska folket, publicerat i dagstidningar följande dag och undertecknat av 24 framstående finländare, blev startskottet för insamlingen.

Idag finns Nationaladressen till påseende i Mannerheim-museet i Helsingfors, och för första gången är nu även de tolv banden med underskrifter tillgängliga för allmänheten. Insamlingen har skett orts- och landskapsvis med särskilda tryckta listor med sidhuvudet Kansallisadressi Kenraali Mannerheimille – Nationaladressen till General Mannerheim. På varje sida finns en uppmaning att återlämna listorna till insamlingskommitténs ordförande, fru Ida Blomqvist. Listorna cirkulerade mer eller mindre fritt i bygden. De ursprungliga stavningssätten samt indelningen landskapsvis har bevarats.

Underskrifterna kan grovt delas in i tre typer: egenhändiga namnteckningar, namn ifyllda av någon annan samt företag. De egna underskrifterna utgör majoriteten, och de flesta har dessutom lagt till yrke eller titel. Av detta framgår att olika samhällsskikt är välrepresenterade – från backstugusittare till greve; från tjänarinna till hovrättsrådinna. I vissa fall har samma person nedtecknat flera namn. Hela familjer finns oftast med - Nationaladressen har alltså inte undertecknats av endast familjefäder vilket ibland hävdats. I synnerhet i Helsingfors hittar man en del företagsstämplar.

Nästan hundra år efter att den Stora Nationaladressen överräcktes till Mannerheim öppnas de tolv banden för allmänheten. Vare sig man vill leta efter sina egna släktingar eller få en inblick i yrkesgrupper i den nyfödda republiken Finland torde man hitta ett svar i Nationaladressen – och kanske även nya frågor.