MANNERHEIM-MUSEET SKYDDAS SOM BYGGNADSARV AV KULTURHISTORISK BETYDELSE

Meddelande 17.6.2022

 

Mannerheim-museets byggnad från 1874 är ett av de få gamla trähus som har bevarats i Brunnsparken i Helsingfors. August Boman planerade och lät uppföra byggnaden, med avsikten att hyra ut den som bostäder. Huset övergick på 1910-talet i kommerserådet Karl Fazers ägo. Fazer erbjöd villan som bostad till sin vän Gustaf Mannerheim i början av 1920-talet. En total ombyggnad av villan genomfördes för att passa sin nya invånares önskemål. Ändringarna planerades av Arkitektbyrå Karl Malmström & Robert Tikkanen.

 

Mannerheim flyttade in 1924 och bodde i huset som släkten Fazers hyresgäst ända till sin död 1951. Redan samma år öppnades Mannerheim-museet för allmänheten, och var på den tiden det första hemmuseet i sitt slag där Finlands president hade bott. Museiverksamheten, som nu har pågått i över 70 år, har under decennierna utvecklats kraftigt och står genom skyddsbeslutet på en ännu tryggare grund än förut.

 

Frågan om skyddandet har varit aktuell sedan våren 2018, då Museiverket gjorde en framställning om ärendet till Nylands NTM-central. I utredningsprocessen konstaterades Mannerheim-museets byggnad vara av nationell betydelse på det sätt som avses i lagen om skyddande av byggnadsarvet på följande grunder: byggnadens raritet, typiska karaktär, representativitet, autenticitet och historiska bevisvärde samt de olika historiska skikt som den avspeglar. Den personhistoria som anknyter till hemmet är även av internationellt intresse.

 

I samråd med Mannerheim-stiftelsen som upprätthåller museet gjorde NTM-centralen ett skyddsbeslut hösten 2019. Nyligen bekräftades skyddet slutligt genom miljö- och klimatminister Emma Karis beslut.

 

Tilläggsinformation: museichef Märtha Norrback, martha.norrback(at)mannerheim-museo.fi

 

 

___

MANNERHEIM-MUSEET STRÄVAR TILL ATT VARA ETT AV
DE FRÄMSTA ANSVARSFULLA MUSEERNA


Meddelande 15.12.2021


Mannerheim-museet använder numera vindenergi och har börjat kompensera för sitt koldioxidavtryck. Muséet och Mannerheim-stiftelsen, som upprätthåller verksamheten, strävar efter i sitt arbete att ta hänsyn till principerna för hållbar utveckling på många plan — inklusive sina egna åtgärder för klimat och miljö.

“Vi vill visa vägen för de finländska museerna och stiftelserna. Vi har gjort det tidigare genom att skapa ett 3D-museum för en global publik. Nu gör vi det med hållbar utveckling genom koldioxidneutralitet, ansvarsfulla investeringar och samhällelig påverkan”, konstaterar stiftelsens styrelseordförande Mika Ihamuotila.

Mannerheim-stiftelsen arbetar aktivt för att minska utsläppen som museiverksamheten orsakar. Sedan början av december 2021 använder museet ursprungsmärkt vindkraftsel samtidigt som det kompenserar för sina utsläpp. Gällande energiförbrukningen verkar Mannerheim-museet i en koldioxidneutral fastighet sedan år 2020. Efter en beräkning av koldioxidavtrycket, baserat på förbrukningen år 2021, vill Mannerheim-museet bli Finlands första, helt koldioxidneutrala museum.

Mannerheim-stiftelsen tar också i allmänhet mer hänsyn till hållbarhet i sin verksamhet. Stiftelsens förvaltning och investeringsverksamhet står på stabil grund och stiftelsen strävar fortfarande till att utveckla verksamhets- och investeringsprincipernas öppenhet samt hållbarhet på bred front. Stiftelsens stipendier möjliggör bland annat utbildning  utomlands, samt förkovring av sådana erfarenheter som bäst främjar landets intressen, för unga officerer.

Dessutom främjar Mannerheim-museet bevarandet och förståelsen av det kulturarv som förknippas med den finländska historiens vändpunkter. Detta arbete utförs långsiktigt och professionellt och når ständigt nya målgrupper. Mannerheim-museet vill aktivt delta i den snabbt framskridande hållbara utvecklingen och ansvarsfulla tänkandets brytning inom museisektorn. Varje steg mot en mer hållbar riktning är viktigt. Museisektorn, som värnar om vårt kulturarv och kollektiva minne, kan bidra till förändringar i samhällets ideologiska atmosfär.

”Det känns naturligt att delta i utvecklingen av ett hållbart Finland med tanke på Mannerheim-stiftelsens bakgrund och syfte”, konstaterar stiftelsens VD Klaus Ilmonen.

Utsläppskompensationen sker med hjälp av koldioxidbindning genom internationell handel med utsläppsenheter. Mannerheim-museets kolbindning sker bland annat genom projekt som fokuserar på att plantera och skydda skogar. Mannerheim-stiftelsen arbetar tillsammans med Compensate-stiftelsen — kompensationsprojektet bygger på vetenskapligt utforskad och estimerad information. Mannerheim-museets utsläppsersättning, som genomfördes i december 2021, baserar sig på koldioxidutsläpp från 2020. Vid beräkningen har man tagit hänsyn till utsläpp som hör till klasserna i scope 1 och scope 2 enligt GHG-protokollet. Den kommande utsläppsberäkningen för 2021 kommer också att ta hänsyn till faktorer som hör till kategorin scope 3.


För mer information:
 
Stiftelsens VD Klaus Ilmonen, klaus.ilmonen (at) hannessnellman.com 
Tf. museichef Toni Piipponen, toni.piipponen (at) mannerheim-museo.fi